the show must go on

nu är jag helt slut. ibland händer saker som man bara inte orkar vid vissa tillfällen. ikväll hände en sånn sak. såklart var jag ensam hemma och såklart rymde några hästar och såklart ville dom absolut inte komma in. enbart för att trotsa. jag var väll inte alltför glad efter över en halvtimmes jagande och än var det inte över. precis innan jag skulle stiga innanför dörren så ser jag walle stå och äta gräs, utanför hans hage. wiho. alltid lika spännande när en hingst rymmer. men walle var coollugn och en snäll ponke. han såg nog att jag inte var på humör. så då var det lika bra att ta in alla hästarna utan mamma och rolle. red sune innan alla bravader också, han var superfin! provade att rida på pessoa, har bara gjort det en gång och då hoppade vi. det gillade han inte, men idag kändes han jättefin på det! min lilla prins.

så, efter kvällens äventyr är jag inte alls lika pigg som jag hade hoppats på. innan jag red kände jag mig faktiskt ganska frisk, men efter allt springande hit och dit har det nog inte gått så mycket framåt. ajjabajja! men, klart jag kirrar biffen. vare sig jag vill eller inte. och trots allt, så är jag taggad inför morgondagen. dock inte för kinnekullegrejen.
nej, nu ska jag sussa och slänga i mig lite mumsig hostmedicin och ipren. mm, älskar att vara sjuk..
PUSS

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0