emma olsson

jag är så sjukt deppig så jag vet inte vad jag ska ta mig till. jag blir galen snart. sandra åker om sisådär fjorton timmar, tuungt. kommer bli så tomt. jag hatar att vara själv! jag tänker på något som jag inte borde tänka på, men det går inte att undvika det, eller? jag känner mig så patetisk, kommer ihåg dendär lilla, lyckliga, pirriga trettonåringen som nina pratade om för ett tag sedan. min trettonåring fick inte samma slut på sin sagan. men, alla sagor kan ju inte ha lyckliga slut, allt kan ju inte bli som man vill. jag är även deprimerad över att min nina är deprimerad. det är skit. och jag tänker på M, varför?
jag hatar att jag är en grubblare. och för tillfället världens svagaste människa.

förövrigt har hela familjen+sandra (fast hon hör väll till viss del med i the O-family) varit och ute och käkat och bowlat ikväll! mysigt. vill bara poängtera att jag vann bowlingen. typ wiie.
ska sluta vara deppig, ta tag i det liv jag har och umgås med världens bästa S.
PUSS