you were a child

alltså jag döööör! alla små ponkar på inlåst. visst, dom får skylla sig själva vad dom har gjort med sina liv, men jag kan ändå inte sluta tycka synd om dom! åh ponkilonkar!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0