skratta eller gråta?
trodde att jag, eller vi, hade fått nog av idioter för idag. men icke. man slutar aldrig att förvånas. vart är världen påväg? eller är det bara just vi fyra som alltid drabbas, alltid stöter på människor som man inte vet om man ska skratta eller gråta åt? hata eller älska? jag har fått nog iallafall. kan inte bli arg eller ledsen längre, skrattar bara åt det. det är ju bara så jävla patetiskt allting. herregud. ödet? ibland undrar man vad man har gjort för fel.
är just nu hemma hos hannah, palm och carro är också här. har förövrigt haft en fin kväll här i staden. dagen blev inte som planerat, ingen johan-träning idag, utan på onsdag istället. så har tränat på egen hand och sedan begav jag mig till staden.
antar att det är dags att sova nu. måste bara andas lite först. andas ut all ilska. imorgon väntar en ny dag, förhoppningsvis bättre på några plan. jag ser framåt! godnatt vänner!
och jag skäms för att säga att du är kvar i mig
skratta åt det
för då kommer jag kanske över det
