it's not always rainbows and butterflies

jag behöver en total omvändning i mitt liv just nu. jag orkar inte gå runt på tå eller låtsas som ingenting. det är svårt när man bara vill säga miljoner saker till en person, men samtidigt så finns det ingenting att säga. vi har gjort det på egen hand, att det har blivit så. jag borde inte prata om det, inte tänka på det, bara glömma. det är inte okej att känna såhär. jag tycker inte det är okej, och antagligen ingen annan heller. men det blir så när man ljuger för sig själv, tillslut kommer allt upp till ytan och då brister det. fast det inte är någon världslig sak. 

jag vet att jag för tillfället är en jävla bitterfitta. jag försöker att låta bli. ibland står jag bara inte ut med mig själv, dåliga val och dumma tankar. därför förstår jag om ingen i min omgivning gör det heller. jag ber om ursäkt. men allvarligt, jag vet inte vad jag ska göra för att stoppa det.





Kommentarer
Postat av: SB

du ska inte be om ursäkt, man får vara så, du har ju anledning till det. jag står ut med dig, vi rings sen för jag vill lyssna, PUSS!

2010-01-19 @ 14:59:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0